Anonymitet är viktigt, inte bara för de som hatar.

Dagens Nyheter har en artikel om anonymiteten på internet. Man tar Marcus Birro som exempel där han inte orkade med alla kränkande kommentarer på sin blogg, så han la ner den. Åke Pålshammar tror att om alla skulle tvingas registrera sitt riktiga namn för att kommentera, så skulle näthatet gå ner hela 90 procent, de sista 10 procenten är psykopater vilka man inte kan ändra på. [1]

Hursomhelst så kan man tillåta endast registrerade användare att kommentera på flera blogghotel. Den som driver bloggen kan dessutom välja bort, moderera kommentarer. Om hot utfärdas så kan man polisanmäla personen och sedan kan man ta reda på vilken dator man har använt sig av när man postade inlägget.

Jag gjorde själv en polisanmälan för lite mer än ett år sedan, inte pga bloggen. Jag hade debatterat en del i medier, mitt namn blev visst lite känt och folk ringde mig mitt i natten och skickade hotbrev. Jag la sedan ner åttalet, men åklagaren kunde tänka sig gå vidare, samtidigt hade han sagt att om man väljer att vara en framträdande person i media så får man stå ut med ett och annat. Polisen själva sa, att jag kunde ju ringa om någon typ kastade en sten genom mitt fönster mitt i natten.

Hursomhelst är jag ganska orädd av mig, samtidigt så kan man ju inte vara egoistisk, jag har familj och barn. Min fru hade hela tiden mitt samtycke och godtog att jag ställde mig i fronten och tog tag i och debatterade osv. En orsak till anmälan var dels att myndigheter, polisen eller någon skulle säga, varför har du inte sagt något innan om något skulle hända. Man kan se det som ett avtryck, där man senare skulle kunna finna spår, om t.ex. familjen brann inne pga någon psykopat. En annan orsak var att jag ville markera mot de som beteer sig som psykopater över nätet och tror sig kunna säga och tycka precis hur som helst.

Sanningen är att man kan inte förbjuda någon att tycka illa om någon eller något, men tar man steget och uttrycker sig, beteer sig oacceptabelt så borde det kunna bli konsekvenser av det. En person som Alex W. som mördade Marwa el-Sherbini i rättsalen i Tyskland har säkert yttrat sig hatisk över nätet. [2],[3]

Samtidigt så är det viktigt med anonymiteten hos bloggare och internetanvändare. Många skriver om ämnen som igentligen inte borde vara kontroversiella, men kanske är det. Jag gjorde t.ex. valet att vara offentlig och fick smaka på hoten. Alla orkar inte med detta, men vill skriva. Det finns även de som vill skriva om intima och privata ämnen. Någon kanske vill skriva om sin situation i livet utan att offentliggöra sin omgivning. Andra använder bloggandet som terapi och för att må bättre. Det finns många orsaker till varför förslaget om att inte kunna vara anonym inte är bra. Om en offentlig person vill blogga, så kanske han får tåla lite mer, precis som åklagaren sa till mig. Om han inte orkar så kan han ju blogga anonymt? Men samtidigt så är det väl bara att polisanmäla det som skrivs, om det är rent hat, hot eller kränkande.
Samtidigt får vi inte glömma att anonymiteten är endast mellan internetanvändarna. I grund och botten så kan man se det mesta som sker över internet. Nu har vi FRA, IPRED tillsammans med flera internationella övervakningssystem, inte minst Echelon. De som äger webhotellen kan gå in och se det mesta, från vilken dator saker är skrivna ifrån. Vi är inte så anonyma som vi tror, storebror ser dig. ;)