Barnen, stora förlorare pga lagen om kortavgift

Så som det är just nu så är barnen en grupp som förlorar pga lagen om kortavgifter. Hanlaren måste höja marginalerna och det enklaste sättet är att höja priset på godis.

Bankerna har i sammanhanget fått kritik för att ta ut för höga avgifter av handlarna, speciellt vid köp för mindre summor. Kritik som bankerna har svårt att förstå. [1]

Exempel, lågpriscigaretter.
Vinsten för ett packet lågpriscigaretter ligger omkring 1,50 kronor. Betalar kunden med kort så försvinner hela vinsten och i många fall blir det en förlust på 1-1,50 kronor. Maxpris ut till kund är priset som är angivet på paketet. Tar handlaren bort lågpriscigaretter så förlorar handlaren andra kunder, som handlar något ytterligare än ett packet cigaretter.

Förlusten på detta exempel måste balanseras med något annat. Avgiften som tas från handlarens vinst måste kompenseras genom att höja någon annan vara. Många varor är priskänsliga och dyrare för handlaren att köpa in än för de större affärerna. Detta rör sig om mat och mejeri. Höjs mjölken 2 kronor så reagerar kunderna på en gång och går till en annan affär.

Det handlaren brukar göra är att höja godis-sortimentet eftersom det är inte lika priskänsligt. Alltså drabbas barn och ungdommar av kortavgiften, en kundgrupp som normalt inte själva använder kort.

Banker brukar skydda sina argument genom att säga att det är dyrare att hantera kontanter. Man har höjt avgifterna för handeln beträffande kontanthantering. Det handlare kan göra är att de inte sätter in dagskassan, tar ut sin lön i kontanter och handlar in nya varor från större varuhus som Willeys, eftersom deras utpris på varorna oftast är billigare än det pris handlaren får varorna från Axfood. Det lustiga är att Axfood och Willeys är samma företag, dvs Willeys får sina varor från Axfood men säljer varorna billigare än vad små handlare kan köpa in dem för från samma källa. Axfood hänvisar till att Willeys köper in mycket mer varor, pallvis och visst, det stämmer. Men om handlaren hoppar över leveransen och åker till Axfood direkt så blir det ännu dyrare.

Det borde inte vara svårt att förstå handlarens situation och dess svårigheter. Jag läste en krönika i en fack-tidning om en framtidsvision och det var att de riktigt stora butiker och små närlivsbutiker är det som kommer att bli kvar. Orsaken enligt artikelförfattaren var personalkostnaderna, vilket mellanbutiker har. De små butiker drivs idag oftast av personer med invandrarbakgrund och de bygger verksamheten på att familjerna står som medhjälpare. Även de har svårt och får ofta arbeta långa tider var resultatet kan beräknas som slavlöner. Deras överlevnad hänger många gånger på smarta drag, lagliga som olagliga. Det förekommer säkerligen en hel del "svart" försäljning, häleri och smuggelgods. Detta kan mer eller mindre bli ett påtvingat alternativ till konkurs, men skattemyndigheterna försöker med krafttag försvåra detta. Om all handel sker med betalkort så blir det svårare, istället för att slänga de lösa mynten i en hink under disk. En annan sak skattemyndigheterna påtvingade handel var ett nytt kassasystem som resulterade i tunga utgifter. Kassa systemet innehåller en dataenhet som skattemyndigheterna kunde beslagta för revision. Med tanke på att alla butiker i landet tvingades dumpa sina befintliga kassa apparater och installera nya så kan man inte sluta fundera om det fanns lobbyverksamhet bakom grundtanken. Systemet förhindrar inte "svart" betalning, men den blev kostsamt vilket gynnar tillväxten och skapar ett fåtal fler jobb, enkelspårigt och kortsiktigt. Tror även att ett flertal handlare valde att lägga ner istället för att fortsätta sin verksamhet, så där försvann nog denna tanke.

Det vi ser är en eskalering av attacker mot småbutiker av fristående handlare. Skärpta lagar på betalkort, höjd avgift för kontanthantering, nya kassalagar, hårdare kontroller från myndigheter, listan kan säkerligen bli lång. Frågan är varför? Finns det någon plan på att slå ut dessa stackars entriprinörer och installera större kooperationer? Eller är det bara girighet från bankerna och skattemyndigheterna. För skattemyndigheternas sida, deras beteende förstör mer än bygger upp. Mer kontroller leder till höjd skatt då detta innebär mer arbete. Om handlare tvingas lägga av, så försvinner dessa företag vilka gör en enorm samhällsnytta idag.

Befinner mig just nu på andra sidan jorden där man finner traditionell handel, en affär står mellan köparen och säljaren, inte någon övervakande myndighet. De flesta butiker äger ingen kortmaskin så det givna blir alltså kontanter. Det känns nästan exotiskt med tanke på hur situationen ser ut i Sverige. Den digitala ekonomin banar iväg för mer kontroll, övervakning av folket. Bankkortens huvudsakliga syfte borde vara till ett förenklat sett att ta ut kontanter. Tyvärr så känns det som att dessa uttagningsmaskiner blir allt färre, eller är ur funktion allt oftare. Detta leder även till att det blir svårare för handlare att inte tillhandaha kort som alternativ. Alltså, ett måste (tvång) för överlevnad. Bankernas framtidstro på digitala pengar kan därför betraktas som trolig.