måndagen den 31:e maj 2010
False falg i Sydkorea?
Labels:
false flag,
kina,
nordkorea,
sydkorea,
tyskland,
usa,
wayne madsen
| Reactions: |
lördagen den 29:e maj 2010
Ship to Gaza
"Det palestinska folket valde ”fel” politisk ledning (Hamas) och har därefter kollektivt bestraffats av ockupationsmakten Israel." [1] Men, "ship to Gaza samarbetar inte med Hamas" [2] Ändå är detta en "provokation", [3] och Carl Bildt ger visst sitt stöd. [4]
Israel pressar Sverige [5] kallar ambassadören Elisabet Borsiin Bonnier, likt Boström-affären. [6] Cypern verkar ha stoppat Ship to Gaza. [7] Det här är mer spännande än melodifestivalen...
Miljöpartisten Mehemet Kaplan är med,
Russia today:
Israel pressar Sverige [5] kallar ambassadören Elisabet Borsiin Bonnier, likt Boström-affären. [6] Cypern verkar ha stoppat Ship to Gaza. [7] Det här är mer spännande än melodifestivalen...
Miljöpartisten Mehemet Kaplan är med,
Russia today:
Labels:
cypern,
hamas,
humanitär hjälp,
israel,
mehemet kaplan,
miljöpartiet,
palestina,
ship to gaza,
turkiet
| Reactions: |
tisdagen den 25:e maj 2010
Man vill förenkla statlig kidnappning
Med artikeln "Barnets säkerhet viktigare än föräldrars rätt att träffa sina barn" [1] vill Annelie Enochson tillsammans med Fredrik Lundh Sammeli, Anna frank och la Sveger att staten ska få större rättigheter att ingripa om någon tar med sig sitt barn från Sverige.
På sätt och vis så kan detta låta realistisk, om t.ex. en av föräldrarna "kidnappar" sitt barn och flyr landet utan den andra parts medgivande. Men, detta ger mig nervösa flashbacks till fallet Dominic Johansson [2], familjen som tvingades av flygplanet på Arlanda den 25 juni 2009, och deras son omhändertogs och här än idag inte återförenats.
Artikelförfattarna skriver, "Att föra bort ett barn olovligt är brottsligt och innebär psykisk misshandel av det barn som bortförs."
Saken är den att 20,000 barn förs bort av sociala myndigheterna varje år och många av dessa bortföranden vilar inte på några fasta grunder. Dessutom kostar detta samhället 28 miljarder om året. [3]
Socialtjänsten misshandlar många barn psykiskt genom att rycka ifrån barn från föräldrarna, grövre misshandel än den artikelförfattaren beskriver om de fall som inte har någon fast grund. Staten har inte aggerat på bästa sätt genom historien. [4]
Så som det är idag så kan sociala myndigheter beröva familjen barnen utan att föräldrar döms för något brott. Enligt lag så ska omhändertagande ske om barn utsätts för övergrepp, våld och misshandel. Om föräldrar utsätter sina barn för detta så kan de dömas, och där igenom omhänderta barnen. Men gränsen är luddig, som fallet Dominic, det räcker med anonomya anmälningar och ett par dåliga mjölktänder.
En annan fruktan i artikeln jag läser är att många invandrar familjer som får problem med de sociala myndigheterna säkert ser utvägen i att flytta från Sverige. Det känns som att Enochson vill försvåra detta och begränsa dess rörelsefrihet?
På sätt och vis så kan detta låta realistisk, om t.ex. en av föräldrarna "kidnappar" sitt barn och flyr landet utan den andra parts medgivande. Men, detta ger mig nervösa flashbacks till fallet Dominic Johansson [2], familjen som tvingades av flygplanet på Arlanda den 25 juni 2009, och deras son omhändertogs och här än idag inte återförenats.
Artikelförfattarna skriver, "Att föra bort ett barn olovligt är brottsligt och innebär psykisk misshandel av det barn som bortförs."
Saken är den att 20,000 barn förs bort av sociala myndigheterna varje år och många av dessa bortföranden vilar inte på några fasta grunder. Dessutom kostar detta samhället 28 miljarder om året. [3]
Socialtjänsten misshandlar många barn psykiskt genom att rycka ifrån barn från föräldrarna, grövre misshandel än den artikelförfattaren beskriver om de fall som inte har någon fast grund. Staten har inte aggerat på bästa sätt genom historien. [4]
Så som det är idag så kan sociala myndigheter beröva familjen barnen utan att föräldrar döms för något brott. Enligt lag så ska omhändertagande ske om barn utsätts för övergrepp, våld och misshandel. Om föräldrar utsätter sina barn för detta så kan de dömas, och där igenom omhänderta barnen. Men gränsen är luddig, som fallet Dominic, det räcker med anonomya anmälningar och ett par dåliga mjölktänder.
En annan fruktan i artikeln jag läser är att många invandrar familjer som får problem med de sociala myndigheterna säkert ser utvägen i att flytta från Sverige. Det känns som att Enochson vill försvåra detta och begränsa dess rörelsefrihet?
Labels:
Anna frank,
Annelie Enochson,
dominic johansson,
Fredrik Lundh Sammeli,
kindappning,
la Sveger,
lvu,
socialtjänsten,
staten,
uppfostran
| Reactions: |
lördagen den 22:e maj 2010
Livets slutskede
Under den gångna veckan träffade jag min farmor för sista gången. Det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Hon levde sin sista tid på ett ålderdomshem med eget boende, typ en egen lägenhet. Jag talade med en kvinna som är chef för ett annat servicehus i en annan stad och hon blev shockad över min berättelse.
Hursomhelst så var min farmor gammal, närmade sig 100 år, varit med om två världskrig, en generation som blir allt mer ovanlig. Hon har varit en seglivad person med ett gott hjärta. Det var kanske dags att ta farväl till detta liv och somna in.
Jag hade blivit förvarnad om att min farmor var svag och mycket sjuk. Jag var den enda anhörig i närheten just nu, samtidigt kände jag mig ganska sjuk, ont i halsen och lätt febrig. På lunchen var jag förbi och talade med en av personalen och hon sa att doktorn skulle titta på henne och ringa mig därefter. Det gjorde hon. Hon tyckte att jag skulle komma förbi då hon berättade att min farmor varken ätit eller druckit på två dygn och vägrat tagit mediciner.
Jag åkte upp samma dag och fick se henne kämpa i sängen för att hålla uppe andningen. Hon var torr, så jag tänkte, jag ska prova och ge henne hennes favoritdryck hon själv tvingade på mig för ca en månad sedan. Jag tog ett glas med tranbärsdryck och en tesked och började mata henne. Det var inga problem alls, hon tog emot drycken och var nästan medhjälpande med sin mun när jag förde över nästa sked. Jag höll hennes hand och strök hennes hår, hoppades att hon kände min närvaro.
Hon fick i sig ett litet glas tranbärsdryck, kanske 1 dl och jag tänkte att hon kanske behöver lite till. Jag gick ut i köket för att fylla på och sedan tillbaks för att sätta mig vid henne. Men inom en kort stund så började hon att andas oregelbundet och stirrande mot mig. Hennes andning stannade upp och jag satt där lite shockad. Efter tio sekunder kom den tillbaka igen, jag reste mig upp mot henne och sa hennes namn. Andingen stannade upp igen och en tår trängdes fram från ena ögat. Jag greps lite av panik och visste inte vad jag skulle göra, såg larmknappen på väggen, tryckte den flera gånger. Min farmor rörde sig inte, jag försökte kolla puls, känna över hennes bröstkorg och kände ingenting. Efter ca en minut så hade ingen sköterska kommit och jag var förvirrad, ska jag springa efter någon eller stanna kvar om hon får upp andningen igen. Till slut stack jag ner i korridoren två våningar ner och springer in i receptionen där en kille sitter med fötterna på bordet. Jag sa till honom att jag har ringt på larmet flera gånger men ingen kommer, min farmor håller på att dö. Han hoppar upp och går raskt in till fikarummet där hela personalstyrkan sitter, fikar och surfar internet. Hallå! Min farmor har nog dött nu, har ringt på larmet men ni kommer ju inte.
"Jaha, det larmet fungerar inte så bra" sa en sköterska och de ställde sig upp och följde med mig upp till min farmor.
Min farmor låg i samma position som när jag lämnade henne, sköterskorna tog det lungt och sa att hon väntade nog på mig och bestämde sig för att dö. De tog tag i henne, de hade lite problem så de ryckte upp henne i en rak position. Då säger ena sköterskan, "förlåt xxxxx att jag tog i så hårt" skämtsamt.
Sedan blev jag lämnad kvar själv tillsammans med min farmor. Jag väntade på läkaren vilket tog en och en halv timma. Under den tid så sms:ade jag mina föräldrar och bror att de skulle ringa mig, ringde min chef och berättade att jag kommer att missa min deadline för mitt arbete pga det som har hänt osv.
Vid ett tillfälle kom en av de kvinnliga sköterskorna in och ifrågasatte att mina föräldrar hade rest utomlands. Detta kändes helt absurt och kanske fel tillfälle att diskutera just detta. Nu på efterhand så har jag hört min fars sida, innan jag berättade detta, att han hade frågat minst fem gånger innan resan om råd, om de trodde att det var okej för honom att åka. Min farmor har varit svag en lång tid, flera år, hon var 98 år.
När läkaren kom, som var sköterska så blev det en diskussion utanför min farmors dörr. Jag förstod inte riktigt vad det hela handlade om, men sköterskan blev irriterad och sa till dem att han ville få tio minuter i lugn och ro med mig så att han kan prata igenom det hela och ge lite information. Vad jag förstod så ville sköterskorna ta iväg min farmor på en gång för att fixa till henne och att han skulle dödförklara henne före han talade med mig.
Alltså, när jag kopplar samman allt så känns det fruktansvärt. Jag tänker absolut gå vidare med detta, det som hände har hänt och kan inte förändras. Kvinnan jag talade med tyckte att jag skulle tala om det för chefen för det boendet, funderar även på att lägga in en anmälan. Även då det inte hjälper mig, så finns det ju andra pensionärer på detta boende.
Läs även,
Vården vid livets slut oerhört viktig
Är fortsatt liv alltid det bästa?
Sjukhusprästen: Vi borde acceptera naturlig död
Tydligt om rätten att få dö
"Det viktigaste är en bättre vård i livets slutskede"
”Jag delar den ångest många känner inför döden”
Debatt: Den sista tiden ska ha kvalitet
Hursomhelst så var min farmor gammal, närmade sig 100 år, varit med om två världskrig, en generation som blir allt mer ovanlig. Hon har varit en seglivad person med ett gott hjärta. Det var kanske dags att ta farväl till detta liv och somna in.
Jag hade blivit förvarnad om att min farmor var svag och mycket sjuk. Jag var den enda anhörig i närheten just nu, samtidigt kände jag mig ganska sjuk, ont i halsen och lätt febrig. På lunchen var jag förbi och talade med en av personalen och hon sa att doktorn skulle titta på henne och ringa mig därefter. Det gjorde hon. Hon tyckte att jag skulle komma förbi då hon berättade att min farmor varken ätit eller druckit på två dygn och vägrat tagit mediciner.
Jag åkte upp samma dag och fick se henne kämpa i sängen för att hålla uppe andningen. Hon var torr, så jag tänkte, jag ska prova och ge henne hennes favoritdryck hon själv tvingade på mig för ca en månad sedan. Jag tog ett glas med tranbärsdryck och en tesked och började mata henne. Det var inga problem alls, hon tog emot drycken och var nästan medhjälpande med sin mun när jag förde över nästa sked. Jag höll hennes hand och strök hennes hår, hoppades att hon kände min närvaro.
Hon fick i sig ett litet glas tranbärsdryck, kanske 1 dl och jag tänkte att hon kanske behöver lite till. Jag gick ut i köket för att fylla på och sedan tillbaks för att sätta mig vid henne. Men inom en kort stund så började hon att andas oregelbundet och stirrande mot mig. Hennes andning stannade upp och jag satt där lite shockad. Efter tio sekunder kom den tillbaka igen, jag reste mig upp mot henne och sa hennes namn. Andingen stannade upp igen och en tår trängdes fram från ena ögat. Jag greps lite av panik och visste inte vad jag skulle göra, såg larmknappen på väggen, tryckte den flera gånger. Min farmor rörde sig inte, jag försökte kolla puls, känna över hennes bröstkorg och kände ingenting. Efter ca en minut så hade ingen sköterska kommit och jag var förvirrad, ska jag springa efter någon eller stanna kvar om hon får upp andningen igen. Till slut stack jag ner i korridoren två våningar ner och springer in i receptionen där en kille sitter med fötterna på bordet. Jag sa till honom att jag har ringt på larmet flera gånger men ingen kommer, min farmor håller på att dö. Han hoppar upp och går raskt in till fikarummet där hela personalstyrkan sitter, fikar och surfar internet. Hallå! Min farmor har nog dött nu, har ringt på larmet men ni kommer ju inte.
"Jaha, det larmet fungerar inte så bra" sa en sköterska och de ställde sig upp och följde med mig upp till min farmor.
Min farmor låg i samma position som när jag lämnade henne, sköterskorna tog det lungt och sa att hon väntade nog på mig och bestämde sig för att dö. De tog tag i henne, de hade lite problem så de ryckte upp henne i en rak position. Då säger ena sköterskan, "förlåt xxxxx att jag tog i så hårt" skämtsamt.
Sedan blev jag lämnad kvar själv tillsammans med min farmor. Jag väntade på läkaren vilket tog en och en halv timma. Under den tid så sms:ade jag mina föräldrar och bror att de skulle ringa mig, ringde min chef och berättade att jag kommer att missa min deadline för mitt arbete pga det som har hänt osv.
Vid ett tillfälle kom en av de kvinnliga sköterskorna in och ifrågasatte att mina föräldrar hade rest utomlands. Detta kändes helt absurt och kanske fel tillfälle att diskutera just detta. Nu på efterhand så har jag hört min fars sida, innan jag berättade detta, att han hade frågat minst fem gånger innan resan om råd, om de trodde att det var okej för honom att åka. Min farmor har varit svag en lång tid, flera år, hon var 98 år.
När läkaren kom, som var sköterska så blev det en diskussion utanför min farmors dörr. Jag förstod inte riktigt vad det hela handlade om, men sköterskan blev irriterad och sa till dem att han ville få tio minuter i lugn och ro med mig så att han kan prata igenom det hela och ge lite information. Vad jag förstod så ville sköterskorna ta iväg min farmor på en gång för att fixa till henne och att han skulle dödförklara henne före han talade med mig.
Alltså, när jag kopplar samman allt så känns det fruktansvärt. Jag tänker absolut gå vidare med detta, det som hände har hänt och kan inte förändras. Kvinnan jag talade med tyckte att jag skulle tala om det för chefen för det boendet, funderar även på att lägga in en anmälan. Även då det inte hjälper mig, så finns det ju andra pensionärer på detta boende.
Läs även,
Vården vid livets slut oerhört viktig
Är fortsatt liv alltid det bästa?
Sjukhusprästen: Vi borde acceptera naturlig död
Tydligt om rätten att få dö
"Det viktigaste är en bättre vård i livets slutskede"
”Jag delar den ångest många känner inför döden”
Debatt: Den sista tiden ska ha kvalitet
Labels:
döden,
gruppboende,
livet,
livets slutskede,
nära döden upplevelse,
servicehus,
vård,
äldreboende,
äldreomsorg
| Reactions: |
söndagen den 16:e maj 2010
Ronnie James Dio är död
Ronnie James Dio är död. [1], [2], han var sjuk i magcanser. [3]
Dio är gamla barndomsminnen, så jag får väl ta och posta en låt till hans minne. Tar Children of the Sea,
Dio är gamla barndomsminnen, så jag får väl ta och posta en låt till hans minne. Tar Children of the Sea,
Labels:
bortgång,
dio,
död,
heavy metal,
hårdrock,
musik,
ronnie james dio,
video
| Reactions: |
11/5 Vaken och 911 Truth Sverige
Kul video där "sanningsrörelsen" manifesterar. Stor kredits till personen som har gjort musiken :)
Besök vaken.se för mer info.
Labels:
911,
manifestera,
nwo,
sanningsrörelen,
vaken,
vaken.se,
video
| Reactions: |
lördagen den 15:e maj 2010
Centerpartist struken från lista pga sina åsikter
Nu jagas en ny politiker med blåslampa, stryks från valsedeln pga sina åsikter och yttrande. [1], [2], [3], [4], [5]
Tv4 har gjort ett inslag om detta:
Aaron Russo, själv judisk bakgrund hade också en politisk karriär:
Han blev nära vänn med Nicholas Rockefeller. Här berättar han själv om familjen Rockerfellers band med 11 september 2001.
Senariet med centerpartisten Ove Svidén [6] påminner lite om Egon Frid [7], vänsterpartisten som skrämdes till tystnad. Det verkar finnas en fruktan om att åsikter som går emot ordningen och beblandar sig i svensk politik.
Tv4 har gjort ett inslag om detta:
Aaron Russo, själv judisk bakgrund hade också en politisk karriär:
Han blev nära vänn med Nicholas Rockefeller. Här berättar han själv om familjen Rockerfellers band med 11 september 2001.
Senariet med centerpartisten Ove Svidén [6] påminner lite om Egon Frid [7], vänsterpartisten som skrämdes till tystnad. Det verkar finnas en fruktan om att åsikter som går emot ordningen och beblandar sig i svensk politik.
Labels:
11 september,
aaron russo,
centerpartiet,
david rockefeller,
nwo,
ove svidén,
wtc
| Reactions: |
torsdagen den 13:e maj 2010
Lars Vilks sätter Sverige på kartan, igen...
Lars Vilks har fått ett nytt mordhot. [1] Hans hemsida har dessutom blivit hackad. [2] "Ett halvt dygn efter det konstnären Lars Vilks överfallits under en föreläsning i Uppsala hackade någon hans hemsida: ”Jag kommer att visa dig att jag kan hacka din dator” stod det bland annat." [3] Vilks säger att den avbrutna föreläsningen är ett nederlag för alla. [4] Den skulle kanske aldrig ha ägt rum?
Jag tror att detta kommer att få konsekvenser, både för muslimer och Sverige. Googlade lite, fann en hel del nyheter om detta i västvärlden, kommer att bli intressant att se när den muslimska världen får vetskap och ser filmen. Vi får räkna med fler brända flaggor i tv-rutan och bojkotter av svenska varor. Är det värt detta? För det Lars Vilks gör är inte att bygga broar, utan för personlig vinning och uppmärksamhet. Yttrandefriheten är begränsad och kommer alltid att vara detta. Om inte, så kan jag gå ut och sprida lögner om mina grannar, pinka på Serges torg i konsten namn.
Det finns en skillnad mellan kritik och att härda. Det Vilks kallar kritik är att förnedra och trycka på umma punkter hos muslimer. Det är enkelt, islam är en öppen bok och man kan enkelt studera dess utövares känslor och reaktioner. Att kritisera bygger oftast på någon form av substans.
Jag tror att detta kommer att få konsekvenser, både för muslimer och Sverige. Googlade lite, fann en hel del nyheter om detta i västvärlden, kommer att bli intressant att se när den muslimska världen får vetskap och ser filmen. Vi får räkna med fler brända flaggor i tv-rutan och bojkotter av svenska varor. Är det värt detta? För det Lars Vilks gör är inte att bygga broar, utan för personlig vinning och uppmärksamhet. Yttrandefriheten är begränsad och kommer alltid att vara detta. Om inte, så kan jag gå ut och sprida lögner om mina grannar, pinka på Serges torg i konsten namn.
Det finns en skillnad mellan kritik och att härda. Det Vilks kallar kritik är att förnedra och trycka på umma punkter hos muslimer. Det är enkelt, islam är en öppen bok och man kan enkelt studera dess utövares känslor och reaktioner. Att kritisera bygger oftast på någon form av substans.
Labels:
islam,
lars vilks,
muslimer,
pressfrihet,
religion,
religionsfrihet,
tryckfrihet,
yttrandefrihet
| Reactions: |
Öppet brev till Gotlands Kommun av Michael Donnelly
Jag bjöd in 280 av mina vänner och sände nyss följande email till ledarna över Gotlands Kommun:
Kära Gotlands Kommunledare: Jag är väldigt bekant med detaljerna kring omhändertagandet av Dominic Johansson då jag har varit i kontakt med hans familj sen September 2009 på grund av era handlingar vilka har nekat familjen grundläggande mänskliga rättigheter.
Världen tittar allt mer på er lilla ö och bildar sig en väldigt osmickrande uppfattning om hur ni behandlar människor som till synes verkar bete sig en aning utanför normen. Handlingarna utförda av era socialarbetare, möjliggjorda av er Kommunledare och sedan rättfärdigade av bisarra domslut i era rättssalar visar hur lite Sverige egentligen beskyddar vuxna och barns rättigheter och värdigheter. Ni borde skämmas för hur ni har behandlat denna familj med ringaktning och yttersta respektlöshet gentemot deras grundläggande mänskliga rättigheter.
När er ambassads attaché (Stig Bergland) skrev till mig om saken hade han fräckheten att citera FN:s Barnkonvention för mig och peka ut att "barnets röst" skall vara utgångspunkten i fall som dessa. Förväntar ni er på allvar att jag, eller någon annan, tror att ni rådfrågade Dominic huruvida han ville bli traumatiskt separerad från sina föräldrar? Förstår ni skadan ni åsamkat denne lille pojke och hans familj vilket för tankarna oavbrutet till vad Stalin gjorde när han skickade iväg människor till arbetsläger för att de hade avvikande åsikter?
Snälla ni, jag har läst rättens beslut. Säger era socialarbetare och domare att det är O.K. att kidnappa den här pojken och att begränsa hans mammas och pappas besök till en timme var femte vecka?
Detta för att Dominic hade några hål i tänderna, inte var vaccinerad och var hemskolad?
Oerhört monstruöst. Helt enkelt omänskligt. Jag skäms över att erkänna att min farfarsfar Gustav Rosequist och Fannie Linbeck var från Sverige. De emigrerade dock till Ungern, en plats där regeringen i jämförelse med Sveriges inte behandlar folk på detta omänskliga sätt. Ni kan inte rättfärdiga vad ni har gjort genom att säga att ni följde lagen eller försökte skydda Dominic, ert beteende och era handlingar vittnar obönhörligen om att ni inte ens tror era egna ord.
Beteendet er Kommun har uppvisat i detta fall har varit ytterst föraktligt, utan ett spår av medmänsklighet eller sympati. Era sporrade socialarbetare har med dumdristig stolthet fabricerat "bevis" för att överskyla vad som med rätta borde benämnas som ett övergrepp. Ni har och fortsätter orsaka stor skada mot denna familj genom er kompromisslöshet. Det ligger i Er makt att sätta stopp för denna mardröm och uppvisa att ni faktiskt äger mänsklig natur såsom medlidande och bedömningsförmåga. Mitt förslag är att ni tar tillfället i akt att lösa problemet genom att återbörda Dominic till sin familj med en ursäkt samt låter dem fortsätta med sina liv så att de kan försöka reparera vad ni nästintill irreversibelt slitit isär.
Om ni måhända inte känner till det finns det en Facebookgrupp med över 2000 medlemmar från hela världen som ständigt växer, gruppen kallar sig "Return Dominic Johansson". Jag kan försäkra er att denna grupp inte kommer försvinna, den kommer tvärtom växa sig större och allvarligt skämma ut er och ert land. Om ni däremot återbördar Dominic om så även utan en ursäkt kommer denna fråga att dö ut efter ett tag. Det är min rekommendation till er. Uppenbarligen är valet upp till er. Jag hoppas att ni fattar det rätt.
MVH, Michael Donnelly, Esq.
Läs mer om Dominic
Kära Gotlands Kommunledare: Jag är väldigt bekant med detaljerna kring omhändertagandet av Dominic Johansson då jag har varit i kontakt med hans familj sen September 2009 på grund av era handlingar vilka har nekat familjen grundläggande mänskliga rättigheter.
Världen tittar allt mer på er lilla ö och bildar sig en väldigt osmickrande uppfattning om hur ni behandlar människor som till synes verkar bete sig en aning utanför normen. Handlingarna utförda av era socialarbetare, möjliggjorda av er Kommunledare och sedan rättfärdigade av bisarra domslut i era rättssalar visar hur lite Sverige egentligen beskyddar vuxna och barns rättigheter och värdigheter. Ni borde skämmas för hur ni har behandlat denna familj med ringaktning och yttersta respektlöshet gentemot deras grundläggande mänskliga rättigheter.
När er ambassads attaché (Stig Bergland) skrev till mig om saken hade han fräckheten att citera FN:s Barnkonvention för mig och peka ut att "barnets röst" skall vara utgångspunkten i fall som dessa. Förväntar ni er på allvar att jag, eller någon annan, tror att ni rådfrågade Dominic huruvida han ville bli traumatiskt separerad från sina föräldrar? Förstår ni skadan ni åsamkat denne lille pojke och hans familj vilket för tankarna oavbrutet till vad Stalin gjorde när han skickade iväg människor till arbetsläger för att de hade avvikande åsikter?
Snälla ni, jag har läst rättens beslut. Säger era socialarbetare och domare att det är O.K. att kidnappa den här pojken och att begränsa hans mammas och pappas besök till en timme var femte vecka?
Detta för att Dominic hade några hål i tänderna, inte var vaccinerad och var hemskolad?
Oerhört monstruöst. Helt enkelt omänskligt. Jag skäms över att erkänna att min farfarsfar Gustav Rosequist och Fannie Linbeck var från Sverige. De emigrerade dock till Ungern, en plats där regeringen i jämförelse med Sveriges inte behandlar folk på detta omänskliga sätt. Ni kan inte rättfärdiga vad ni har gjort genom att säga att ni följde lagen eller försökte skydda Dominic, ert beteende och era handlingar vittnar obönhörligen om att ni inte ens tror era egna ord.
Beteendet er Kommun har uppvisat i detta fall har varit ytterst föraktligt, utan ett spår av medmänsklighet eller sympati. Era sporrade socialarbetare har med dumdristig stolthet fabricerat "bevis" för att överskyla vad som med rätta borde benämnas som ett övergrepp. Ni har och fortsätter orsaka stor skada mot denna familj genom er kompromisslöshet. Det ligger i Er makt att sätta stopp för denna mardröm och uppvisa att ni faktiskt äger mänsklig natur såsom medlidande och bedömningsförmåga. Mitt förslag är att ni tar tillfället i akt att lösa problemet genom att återbörda Dominic till sin familj med en ursäkt samt låter dem fortsätta med sina liv så att de kan försöka reparera vad ni nästintill irreversibelt slitit isär.
Om ni måhända inte känner till det finns det en Facebookgrupp med över 2000 medlemmar från hela världen som ständigt växer, gruppen kallar sig "Return Dominic Johansson". Jag kan försäkra er att denna grupp inte kommer försvinna, den kommer tvärtom växa sig större och allvarligt skämma ut er och ert land. Om ni däremot återbördar Dominic om så även utan en ursäkt kommer denna fråga att dö ut efter ett tag. Det är min rekommendation till er. Uppenbarligen är valet upp till er. Jag hoppas att ni fattar det rätt.
MVH, Michael Donnelly, Esq.
Läs mer om Dominic
Labels:
dominic johansson,
gotland,
gotlands socialtjänst,
lvu,
michael donnely,
omhändertagande,
visby
| Reactions: |
söndagen den 9:e maj 2010
En ny global ekonomisk kris att vänta
Krisen sprids över Europa. [1] Börserna backar pga oron i Grekland. Experterna varnar för en ny finanskris. [2] Även Sverige blir indraget i den nya europeiska finanskrisen. [3]
Gerald Celente har länge förutsett en mycket dyster framtid och säger nu att krisen kommer att bli global.
Lite bilder från upploppen.
Gerald Celente har länge förutsett en mycket dyster framtid och säger nu att krisen kommer att bli global.
Lite bilder från upploppen.
Labels:
ekonomi,
euro,
europa,
gerald celente,
grekland,
new world order,
nwo,
protester,
upplopp
| Reactions: |
tisdagen den 4:e maj 2010
Våra svenska barn
Fick ett mail om att skriva på en namninsamling, "Våra svenska barn". Den berör en viss socialsekreterare i Märsta med namn Maria N.
Här är några exemplen på händelser:
Själv hjälper jag en annan familj, Johansson. Driver en blogg där jag hjälper till att arkivera artiklar m.m. som berör fallet. Jag hoppas på fler eldsjälar som kanske kan göra något liknande för dessa stackars barn och familjer. Man får heller inte glömma att det inte bara är barnen som drabbas, hela släktträn blir involverade.
Ett annat tips är att försöka hitta kontakter, nyckelpersoner och andra som har blivit drabbade av liknande händelser. Ett tips på hemsida är NKMR som drivs av Ruby Harrold-Claesson, och är just nu Dominic Johansson´s offentligt biträde. De advokater som kommunen tilldelade tidigare familjen Johansson verkar inte ha gjort ett dugg, och detta blir ju en fördel för förövarna.
Man kan ju undra varför detta sker? Själv tror jag att det är mycket pengar som ligger bakom. Ett omhändertaget barn kostar samhället omkring 2000 kronor om dagen för omplacering. Det är mycket pengar, enkel huvudräkning 700,000 kronor om året. Tänk hur dessa resurer istället skulle kunna ha användts, istället för att slå sönder familjerna.
Här är några exemplen på händelser:
1. Barnen Amanda 10 och Andreas 6 år är föräldralösa och omhändertagna men får närvara vid den nyligen avlidna pappans begravningsakt i kyrkan. Maria N blir otålig mot slutet av ceremonin, tittar på klockan och kliver fram mot koret. Barnen ser henne komma och försöker gömma sig bakom faderns kista. Maria låter inte sig bevekas utan drar fram barnen, som skriker full hals på hjälp. Varken församlingen eller prästen hann komma över chocken och stoppa spektaklet. Maria M kunde tåga ut med de två barnen i släptåg och begravningen kunde fortsätta.
2. För att hämta 4 små barn (äldsta 10 år) ställde polisen upp med en styrka på mer än 20 man i en gryningsraid. Man bröt upp låsen till hemmet och bakband händerna på mamman. Barnen bars ut i kylan i pyjamas. De som skrek av skräck fick munnen tilltäckt med en hand. Några dagar tidigare hade mamman väntat vid en busshållplats med sina barn. Hon tillrättavisade en pojke som stod nära trottoarkanten när bussen närmade sig. En kvinna, som senare visade sig vara Maria N, kom fram och började skrika, så får man inte göra, det är inte ditt barn, det är vårat.
3. Maria N med hjälp av 2 poliser tar en 3,5 månader gammal baby i hemmet från mamman som inte kan förstå varför detta sker. Samtidigt tas hennes två äldre döttrar om hand i daghemmet. Ingen vet eller förstår vad som sker. Efter någon tid kommer det fram att det påstås att fadern 1.5 år tidigare hade klappat till ett av barnen. Ingen utredning hade gjorts, modern var överhuvudtaget inte informerad om någon misstanke. Om man verkligen brytt sig om barnens bästa, varför vänta 1,5 år innan man reagerar. Efter omhändertagandet, som socialförvaltningen medgett var felaktigt och omotiverat har man fortsatt oförtrutet med att hitta på nya antaganden, förmodan, etc för att kunna uppnå målet - det tycks vara permanent ”vård”.
Själv hjälper jag en annan familj, Johansson. Driver en blogg där jag hjälper till att arkivera artiklar m.m. som berör fallet. Jag hoppas på fler eldsjälar som kanske kan göra något liknande för dessa stackars barn och familjer. Man får heller inte glömma att det inte bara är barnen som drabbas, hela släktträn blir involverade.
Ett annat tips är att försöka hitta kontakter, nyckelpersoner och andra som har blivit drabbade av liknande händelser. Ett tips på hemsida är NKMR som drivs av Ruby Harrold-Claesson, och är just nu Dominic Johansson´s offentligt biträde. De advokater som kommunen tilldelade tidigare familjen Johansson verkar inte ha gjort ett dugg, och detta blir ju en fördel för förövarna.
Man kan ju undra varför detta sker? Själv tror jag att det är mycket pengar som ligger bakom. Ett omhändertaget barn kostar samhället omkring 2000 kronor om dagen för omplacering. Det är mycket pengar, enkel huvudräkning 700,000 kronor om året. Tänk hur dessa resurer istället skulle kunna ha användts, istället för att slå sönder familjerna.
Labels:
barn,
dominic johansson,
familj,
lvu,
märsta,
nkmr,
omhändertagande,
Ruby Harrod Claesson,
sigtuna,
uppfostran
| Reactions: |
söndagen den 2:e maj 2010
Ruby Harrold-Claesson blir familjen Johanssons ombud
Ruby Harrold-Claesson [1] har blivit familjen Johansson´s [2] ombud. Enligt Världen Idag [3] så nekades hon från början av Gotlands Kommun. Den offeciella orsaken var avståndet mellan Göteborg och Gotland, men troligen så blev makteliten på Gotland skitskraja.
Ruby Harrold-Claesson kan väl ses som en stjärnadvokat i detta ämne. Hon har drivit flera mål ända upp till Europadomstolen. Hennes krav lär vara, återförena Dominic till familjen annars? Det ska bli spännande, tycker att familjen Johansson borde fila på ett skadestånd efter allt de har gått igenom. Att slita ifrån ett barn från sina föräldrar drabbar inte bara några få individer utan två släktträn varav den ena grenen finns i Indien.
Familjen Johansson är inte ensamma, i Sverige förs tusentals barn bort från sina familjer i tron på att de vanvårdas. Vissa fall kan det tyckas nödvändigt, men jag har själv haft en ganska nära kontakt med Christer, Dominics far och även läst en del vittnesmål. Gotlands kommun gömmer sig bakom sekretesslagen och stänger Visby´s murar i tron om att den lilla individen inte kan klättra över. Många svenskar är dessutom sömngångare och tror alltid på myndigheterna istället för enskilda individer. Detta isolerar drabbade, fårflocken stöter bort den som är annorlunda vilket gör situationen ännu svårare. De flesta större medierna vågar inte ta i ärenden med tång, skrev själv en debattartikel som t.om. blev refusad av Newsmill. Dessförinnan hade jag skickat runt den till alla större tidningar. Världen Idag och Hemmaföräldrar publicerade texten. Dessa tidningar har en djupare förståelse och intresse för familjen Johanssons situation. Detsamma många kristna grupper runt om i världen.
Vi lever i ett samhälle där man inte vill att människor ska vara annorlunda. De som går emot flocken anses som kufar, bör tillrättavisas, sedan bestraffas eller t.om. elliminierad? Jo, för sanningen är att Annie, Christers fru har haft hjärtsvikt och tvingas åka in till akuten flera gånger, legat maniskt till sängs mycket långa tider med längtan efter sin enda son. Detta måste vara bland det värsta som kan hända goda föräldrar.
Jag hoppas och ber för familjen Johansson att Ruby tar Gotlands kommuns myndigheter och maktelit i nackskinnet. Jag hoppas att det blir en skandal som sabboterar ansvarigas rykte och politiska karriär. Jag hoppas även att detta kan bli en start, ett uppvaknande för många fler och att andra föräldrar som har drabbas ser en öppning och ett ljus in i framtiden.
Ruby Harrold-Claesson kan väl ses som en stjärnadvokat i detta ämne. Hon har drivit flera mål ända upp till Europadomstolen. Hennes krav lär vara, återförena Dominic till familjen annars? Det ska bli spännande, tycker att familjen Johansson borde fila på ett skadestånd efter allt de har gått igenom. Att slita ifrån ett barn från sina föräldrar drabbar inte bara några få individer utan två släktträn varav den ena grenen finns i Indien.
Familjen Johansson är inte ensamma, i Sverige förs tusentals barn bort från sina familjer i tron på att de vanvårdas. Vissa fall kan det tyckas nödvändigt, men jag har själv haft en ganska nära kontakt med Christer, Dominics far och även läst en del vittnesmål. Gotlands kommun gömmer sig bakom sekretesslagen och stänger Visby´s murar i tron om att den lilla individen inte kan klättra över. Många svenskar är dessutom sömngångare och tror alltid på myndigheterna istället för enskilda individer. Detta isolerar drabbade, fårflocken stöter bort den som är annorlunda vilket gör situationen ännu svårare. De flesta större medierna vågar inte ta i ärenden med tång, skrev själv en debattartikel som t.om. blev refusad av Newsmill. Dessförinnan hade jag skickat runt den till alla större tidningar. Världen Idag och Hemmaföräldrar publicerade texten. Dessa tidningar har en djupare förståelse och intresse för familjen Johanssons situation. Detsamma många kristna grupper runt om i världen.
Vi lever i ett samhälle där man inte vill att människor ska vara annorlunda. De som går emot flocken anses som kufar, bör tillrättavisas, sedan bestraffas eller t.om. elliminierad? Jo, för sanningen är att Annie, Christers fru har haft hjärtsvikt och tvingas åka in till akuten flera gånger, legat maniskt till sängs mycket långa tider med längtan efter sin enda son. Detta måste vara bland det värsta som kan hända goda föräldrar.
Jag hoppas och ber för familjen Johansson att Ruby tar Gotlands kommuns myndigheter och maktelit i nackskinnet. Jag hoppas att det blir en skandal som sabboterar ansvarigas rykte och politiska karriär. Jag hoppas även att detta kan bli en start, ett uppvaknande för många fler och att andra föräldrar som har drabbas ser en öppning och ett ljus in i framtiden.
Labels:
dominic johansson,
europadomstolen,
gotland,
gotlands kommun,
gotlands socialtjänst,
lvu,
nkmr,
omhändertagande,
Ruby Harrod Claesson
| Reactions: |
lördagen den 1:e maj 2010
Löjligt förbud och var går gränsen?
Vill pusha för ett kul inlägg beträffande burkaförbudet i Belgien. [1] "Burkaförbud i Åre!". Istället för burkor eller niqab så skulle vi se kvinnor med sjalar och mörka solglasögon mitt i sommaren.
Detta verkar inte aktuellt i Sverige. [2] Belgien är det första landet i Europa som antar lagen som kan jämföras med Saudi Arabiens tvång. [3] "- Det här leder till en situation där alla förlorar. Det är ett övergrepp mot dem som själva väljer att bära sjal och det gör ingenting för att hjälpa dem som tvingas bära den, sade Judith Sunderland från Human Rights Watch nyligen." [4]
"– Det handlar inte om att införa något slags diskriminering, sade liberala partiet MR:s ledare Daniel Bacquelaine i parlamentet. Han hävdade att förbudet bara ska göra det omöjligt för människor att inte låta sig identifieras." [5]
Får mig att tänka på berättelsen från en liten ort jag bodde i, om en person som brukade vandra genom staden med gasmask, ingen visste vem han var. Men detta att man inte låter sig identifieras är en lögn. En kvinna med niqab eller burka kan mycket väl öppna upp och visa sig för en av samma kön, dvs mer än halva svenska folket då även icke könsmogna barn räknas in.
Så var går gränsen för att det ska vara burka eller niqab? Om det är just själva plagget så finns det ju alternativ, precis som med slöjan. Då kanske man tvingas förbjuda all form av huvudbonad? Även peruk och tuppé?
Detta verkar inte aktuellt i Sverige. [2] Belgien är det första landet i Europa som antar lagen som kan jämföras med Saudi Arabiens tvång. [3] "- Det här leder till en situation där alla förlorar. Det är ett övergrepp mot dem som själva väljer att bära sjal och det gör ingenting för att hjälpa dem som tvingas bära den, sade Judith Sunderland från Human Rights Watch nyligen." [4]
"– Det handlar inte om att införa något slags diskriminering, sade liberala partiet MR:s ledare Daniel Bacquelaine i parlamentet. Han hävdade att förbudet bara ska göra det omöjligt för människor att inte låta sig identifieras." [5]
Får mig att tänka på berättelsen från en liten ort jag bodde i, om en person som brukade vandra genom staden med gasmask, ingen visste vem han var. Men detta att man inte låter sig identifieras är en lögn. En kvinna med niqab eller burka kan mycket väl öppna upp och visa sig för en av samma kön, dvs mer än halva svenska folket då även icke könsmogna barn räknas in.
Så var går gränsen för att det ska vara burka eller niqab? Om det är just själva plagget så finns det ju alternativ, precis som med slöjan. Då kanske man tvingas förbjuda all form av huvudbonad? Även peruk och tuppé?
| Reactions: |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


